Domännamnets historia

Du skriver dem varje dag utan att tänka på det: weboke.nl, wikipedia.org, google.com. Men var kommer ett domännamn egentligen ifrån? Vem kom på att datorer skulle ha ett namn, vilken domänändelse kom först, och vilket domännamn var det allra första i hela världen? I den här artikeln tar vi dig med från en telefon på ett skrivbord i Kalifornien till dagens drygt 400 miljoner domännamn. På vägen möter du ett ölunderlägg, en dator lika stor som ett kylskåp och en nederländare som registrerade tiotusen domännamn för hand.

Före domännamnet: en enda lista för hela internet

På sjuttiotalet fanns internet ännu inte. Det fanns ARPANET, ett nätverk med några dussin datorer från universitet och det amerikanska försvarsdepartementet. Varje dator hade ett nummer, och eftersom ingen kan komma ihåg nummer fick de också ett namn. De namnen fanns i en enda textfil: HOSTS.TXT.

Filen sköttes av Elizabeth "Jake" Feinler och hennes team på Network Information Center vid SRI i Kalifornien. Ville du ansluta en ny dator eller byta ett namn? Då ringde du NIC under kontorstid, och Jake eller en kollega lade in det. Sedan fick varje dator i nätverket ladda ner hela filen på nytt. Så länge det fanns några hundra datorer gick det bra. Runt 1983 fanns det så många datorer att filen ändrades nästan dagligen, namn krockade med varandra och bara nedladdningen slukade en stor del av nätverkstrafiken.

1983: Paul Mockapetris ritar ett träd

Lösningen kom från Paul Mockapetris, forskare vid University of Southern California. I november 1983 beskrev han Domain Name System i två dokument, RFC 882 och RFC 883. Hans kollega Jon Postel, som höll ordning på internets nummer och namn, hade bett honom att smida ihop fem konkurrerande förslag till ett enda system.

Mockapetris idé är egentligen väldigt enkel: i stället för en enda lista som alla måste sköta gör du ett träd. Högst upp finns roten, under den domänändelserna och under varje ändelse namnen. Varje gren ansvarar för sin egen del. Jämför det med en postadress: landet vet vilken stad, staden vet vilken gata, gatan vet vilket hus. Ingen behöver känna till alla adresser i världen, och ändå kommer posten fram. Det systemet använder vi fortfarande, med miljarder uppslag per dag. Bara SIDN, som förvaltar .nl, besvarar omkring fyra miljarder per dag.

Ett år senare skrev fyra studenter i Berkeley den första programvaran som fick systemet att fungera på riktigt, BIND. En senare version av den körs fortfarande i dag på en stor del av alla namnservrar i världen.

1 januari 1985: de första domänändelserna

Vilken ändelse kom då först? Det blev oavgjort. Den 1 januari 1985 gick de första sju ändelserna i luften samtidigt: .com, .net, .org, .edu, .gov, .mil och .arpa. Namnen hade fastställts ett år tidigare i RFC 920 och hade hittats på av Jake Feinlers team: .com för företag (commercial), .org för organisationer, .edu för universitet, .gov för den amerikanska staten, .mil för militären. Det var 1985, och internet var fortfarande så amerikanskt att ingen tyckte det var konstigt att "staten" helt enkelt betydde den amerikanska staten.

Först i november 1988 kom en åttonde, .int, på begäran av Nato. Sedan var det tyst i tolv år.

15 mars 1985: symbolics.com, det allra första

Och så frågan som alla vill ha svar på: vilket domännamn var det allra första? Det är symbolics.com, registrerat den 15 mars 1985 av Symbolics, ett företag från Cambridge i Massachusetts. Symbolics byggde så kallade Lisp-maskiner, datorer för forskare inom artificiell intelligens. En sådan maskin var ungefär lika stor som ett kylskåp. En rolig detalj: deras datorer gjorde animationerna till några Star Trek-filmer, och i romanen Jurassic Park nämns företaget.

Hur speciellt det var ser du på tempot efteråt. Under hela 1985 registrerades exakt sex .com-domännamn: efter Symbolics kom bbn.com (24 april), think.com (24 maj), mcc.com (11 juli), dec.com (30 september) och northrop.com (7 november). 1986 kom de stora namnen: xerox.com, hp.com, ibm.com, sun.com, intel.com och att.com. Apple registrerade apple.com den 19 februari 1987, Microsoft kom först den 2 maj 1991, amazon.com kom den 1 november 1994 och google.com den 15 september 1997. Lustigt nog fanns facebook.com redan från den 29 mars 1997, åtta år innan Facebook köpte det. 1992, sju år efter starten, fanns det fortfarande färre än 15.000 .com-domännamn. Nu är de fler än 166 miljoner.

Symbolics finns sedan länge inte kvar, men domännamnet gör det. I augusti 2009 såldes symbolics.com till en domäninvesterare, och det är än i dag online som ett litet monument.

För fullständighetens skull: skandinaverna hävdar att nordu.net är världens äldsta domännamn, eftersom det fanns redan den 1 januari 1985. Men det var dagen då själva ändelserna skapades, och nordu.net var namnet på en nätverksnod och ingen vanlig registrering. Symbolics.com är det första domännamn som ett företag verkligen ansökte om och fick.

Även de andra ändelserna hade sin förstfödde. Den 24 april 1985 fick fem universitet samtidigt ett .edu-namn (berkeley.edu, cmu.edu, purdue.edu, rice.edu och ucla.edu), i juni 1985 blev css.gov det första myndighetsnamnet, och den 10 juli 1985 registrerade Mitre den första .org: mitre.org.

Ett ölunderlägg i Amsterdam: så fick länderna sin egen ändelse

Alla de där ändelserna var amerikanska. På Centrum voor Wiskunde en Informatica (CWI) i Amsterdam tyckte Teus Hagen och Piet Beertema att det var lite konstigt. Hagen berättade 2026 för NOS hur det gick till: de tyckte att .edu, .gov och .com var för amerikanska, och skissade på ett ölunderlägg ändelserna .nl och .be, efter landskoderna på bilarnas nationalitetsmärken. Eftersom Tyskland bara använder en bokstav (D) och det var för lite, valde de två bokstäver. "På varje lastbil ser jag min signatur", säger Hagen fortfarande stolt.

Den officiella grunden blev den befintliga ISO-listan med tvåbokstaviga landskoder. Jon Postel delade ut landsdomänerna enligt en enkel regel: den som först seriöst bad om sitt lands ändelse och var beredd att ta ansvar för den, fick den. Så delades hela världen upp på några år, utan avtal, utan möten, via e-post.

På papperet var .us den första landsdomänen, skapad den 15 februari 1985. Sedan kom .uk och .gb den 24 juli 1985 (britterna använde redan "uk" i sitt eget nätverk och ville inte byta till den officiella koden gb, som därför aldrig togs i bruk), .il för Israel den 24 oktober 1985 och .au för Australien den 5 mars 1986. Men de första ändelserna var begränsade eller ännu inte riktigt i bruk. Den första landsdomänen utanför USA som faktiskt kom igång var .nl.

25 april 1986: Nederländerna får .nl

Piet Beertema, systemadministratör på CWI, skrev våren 1986 en formell ansökan till Jon Postel. Han räknade med en lång process. Två veckor senare kom ett svar som i princip löd: godkänt, kör på. Beertema var enligt egen utsago "verkligen förbluffad". Postel skrev dessutom att han var den förste som registrerade en nationell ändelse. Den 25 april 1986 var .nl ett faktum.

Den 1 maj 1986 registrerade Beertema det första .nl-domännamnet, och du gissar rätt: cwi.nl, för sin egen arbetsgivare. Det namnet finns fortfarande. Tittar du i SIDN:s whois ser du för övrigt 30 april, Drottningens dag (Koninginnedag). Det beror på att SIDN 2012 gick över till världstiden UTC, vilket fick alla gamla registreringsdatum att flytta en dag. Beertema står fast vid att det var den 1 maj, och han var där.

Det andra .nl-namnet var hse.nl från Hogeschool Eindhoven, den 17 maj 1986. De tio första var alla universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det första stora företaget var Philips, med philips.nl den 24 september 1986. Det gick inte helt smärtfritt: flera personer anmälde sig för namnet Philips, och Beertema fick på egen hand avgöra vem som fick det. Mellan 1986 och 1991 registrerades sammanlagt färre än hundra .nl-domännamn.

Hur registreringen gick till? En ansökan kom in via e-post, Beertema läste den och skrev in namnet för hand i en textfil på sin dator. Själv kallade han det med glimten i ögat för "cutting-edge technology". I tio år gjorde han det ensam, sammanlagt omkring tiotusen domännamn. Han satte också ihop ett gör det själv-paket som kollegor i andra europeiska länder kunde använda för att starta sin egen ändelse. Inom några år hade nästan hela Europa en. Den 17 november 1988 klockan 14:28 kopplade han dessutom upp Nederländerna som ett av de två första länderna mot NSFNET, föregångaren till internet som vi känner det. Inte för inte kallas han Godfather of .nl. Han driver fortfarande webbplatsen godfatherof.nl.

1996 hade det blivit för mycket för Beertema ensam ("det har lite spårat ur", sa han själv). Den 31 januari 1996 grundade CWI, SURFnet och NLnet därför SIDN, Stichting Internet Domeinregistratie Nederland, som sedan dess sköter alla .nl-registreringar. Från den 1 april 1996 kostade ett .nl-domännamn pengar för första gången. Och först 2003 fick även privatpersoner registrera ett .nl-domännamn; innan dess var du tvungen att vara registrerad hos den nederländska handelskammaren (Kamer van Koophandel).

1991: webben gör domännamnet berömt

Fram till början av nittiotalet var domännamn något för forskare och systemadministratörer. Det ändrades när Tim Berners-Lee på CERN uppfann World Wide Web och släppte det 1991. Plötsligt hade alla en anledning att komma ihåg en adress, och ett domännamn blev ett varumärke. 1995 beslutade den amerikanska staten att registrering inte längre skulle vara gratis: Network Solutions fick ta 100 dollar för två år. 1998 grundades ICANN för att förvalta hela systemet, och 2000 köpte Verisign företaget Network Solutions för 21 miljarder dollar. Ett företag som 1995 hade bytt ägare för 4,7 miljoner dollar.

Även i Nederländerna gick det snabbt. Det miljonte .nl-domännamnet registrerades den 19 december 2003 (verzeker-online-zelf.nl), det tvåmiljonte den 10 augusti 2006 (shop4business.nl), det femmiljonte 2012 och det sexmiljonte den 18 juni 2020 (deyogiclub.nl). Nu finns det drygt sex miljoner .nl-domännamn, vilket gör .nl till världens fjärde största landsdomän. Av alla nederländska webbplatser använder omkring sjuttio procent ett .nl-namn. Det dyraste .nl-domännamnet någonsin var vakantie.nl, sålt 2007 för 2,5 miljoner euro.

Domännamnet som guldgruva

Där namn är en bristvara blir det handel. Det dyraste domännamnet med känt pris är ai.com: sålt 2025 för 70 miljoner dollar. Innan dess låg voice.com i topp, köpt 2019 för 30 miljoner dollar. Andra toppförsäljningar: 360.com (17 miljoner, 2015), chat.com (15,5 miljoner, 2023), sex.com (13 miljoner, 2010) och hotels.com (11 miljoner, redan 2001). Som jämförelse: ett nytt .nl-domännamn registrerar du hos WebOké för bara några euro. Du måste bara hinna före alla andra.

Nya domänändelser: från .info till .amsterdam

I femton år förblev det de ursprungliga ändelserna och landskoderna. I november 2000 valde ICANN de första nya: .info, .biz, .name, .pro, .aero, .coop och .museum. 2004 följde bland annat .mobi, .travel, .jobs och .cat (för Katalonien, inte för katter). Den 5 maj 2010 gick de första ändelserna i ett annat skriftsystem live, på arabiska för Egypten, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, drygt en vecka senare följda av ryska .рф.

Det stora genombrottet kom 2012, när ICANN öppnade systemet för alla med en bra plan och en rejäl plånbok. Det kom in 1.930 ansökningar. De första nya ändelserna signerades i juli 2013, och i februari 2014 drog .guru igång som den första nykomlingen med latinska tecken. Nederländerna var med: .frl för Friesland finns sedan den 22 augusti 2014 och .amsterdam sedan den 20 november 2014. I dag finns det fler än 1.200 generiska ändelser, från .app till .zuerich.

Internet i siffror

Halvvägs in i 2026 passerade världen för första gången 400 miljoner domännamn: 401,6 miljoner för att vara exakt. Av dem är 166,6 miljoner .com och 148,6 miljoner landsdomäner. Den största landsdomänen är .de med drygt 17 miljoner namn; .nl ligger på fjärde plats med drygt sex miljoner. Inte illa för ett ölunderlägg.

Och weboke.nl då?

Självklart har vi kollat. Weboke.nl registrerades den 22 april 2005. Det är exakt tre dagar före .nl:s nittonde födelsedag, och sex dagar innan .eu fanns: den ändelsen skapades först den 28 april 2005. Weboke.nl är alltså äldre än den europeiska ändelsen, äldre än Twitter och äldre än iPhone. När vi registrerade det fanns det ungefär en och en halv miljon .nl-domännamn; det tvåmiljonte skulle komma först drygt ett år senare. Bredvid cwi.nl är vi en ungdom, men i domänår är vi i dag en respektabel tjugoåring.

Historien i korthet

• 1974: en enda textfil, HOSTS.TXT, innehåller alla datornamn i ARPANET.
• November 1983: Paul Mockapetris beskriver Domain Name System.
• 1 januari 1985: .com, .net, .org, .edu, .gov, .mil och .arpa går live.
• 15 februari 1985: .us blir den första landsdomänen, på papperet.
• 15 mars 1985: symbolics.com, det allra första domännamnet.
• 25 april 1986: Nederländerna får .nl, den första fungerande landsdomänen utanför USA.
• 1 maj 1986: cwi.nl, det första .nl-domännamnet.
• 1991: World Wide Web gör domännamn intressanta för alla.
• 1995: registrering kostar pengar för första gången, 100 dollar för två år.
• 31 januari 1996: SIDN tar över .nl från Piet Beertema.
• 1998: ICANN grundas.
• 19 december 2003: det miljonte .nl-domännamnet.
• 22 april 2005: weboke.nl.
• 28 april 2005: .eu.
• 5 maj 2010: de första ändelserna i ett icke-latinskt skriftsystem.
• 2014: hundratals nya ändelser, bland annat .frl och .amsterdam.
• 2026: fler än 400 miljoner domännamn i världen, .nl fyller 40.

Alla landsdomäner med födelsedatum

Här nedan hittar du alla 248 landsdomäner som finns i dag, från äldst till yngst, med datumet då IANA (organisationen som förvaltar internets rot) skapade ändelsen. Det är tidpunkten då domännamn för första gången kunde registreras under ändelsen; det första riktiga namnet kom oftast inom dagar till månader. Letar du efter ett visst land? Använd sökfunktionen i din webbläsare (Ctrl+F eller Cmd+F).

Källor

• SIDN: 40 år med .nl-domänen och SIDN:s milstolpar
• NOS: .nl fyller fyrtio
• IANA Root Zone Database (skapandedatum för alla ändelser, hämtade i oktober 2026)
• Wikipedia: äldsta domännamnen, Domain Name System och .nl
• Verisign Domain Name Industry Brief, andra kvartalet 2026